:(:(
Varför ska jag gå o hoppas på att det ska bli bra sen? Varför skulle det bli det? Tyngden har bara kommit nu på slutet, i v 12 när detta började så var jag lika smal som ogravid och då var jag lika sjuk.
Hur fasen ska jag klara detta? Jag mår så fruktansvärt dåligt :-( Jag klarar inte att göra någonting nu ens, kan inte sköta mig själv, inte resa mig från en stol, ta på mig. Att ta sig ut på saker är en jävla kamp. Jag går inte ut mer nu, jag tänker hålla mig inne! Jag orkar inte bryta ihop inför alla.
Och jag måste klara detta själv för det finns ingen som förstår och jag får inte stöd från NÅGON.
Jag klarar inte det här... jag kommer aldrig någonsin bli glad igen!
Dag efter dag är det samma sak. Vad är det för mening att kämpa? Vad hjälper det mig att slita i flera timmar för att gå ut o göra något! Varför kan ingen läkare hjälpa mig. Varför måste alla sucka åt mig när det går sakta, när jag gör mitt bästa fast det gör skit ont!? Det kommer sluta med att jag sitter själv med en bebis och vi inte kommer ur sängen.
Varje liten jävla gupp överallt dödar mig, så fort någon går förbi mig hugger det till av skräck inom mig för jag vet att jag skriker om någon går in i mig som alla gör, varje orfrivillig rörelse.... Jag orkar inte va rädd mer. Det får inte en sekund, en dag utan att jag tänker på det här hemska, tänk om det är så här i resten av mitt liv? Det här är utan tvekan det värsta jag varit med om. Så fort jag är glad för någon så tänker jag till och inser verkligheten, för ingenting är roligt när det är så här. INGENTING!
Fan säger jag. Jag klarar det inte!
du är tamejfan bland dom starkaste människor jag känner. Du KÄMPAR som ingen annan jag mött!
Men ja förstår dej som inte orkar mer, men jag tror och hoppas att det finns ett slut på ditt lidande, :) Jag tror på dig emily!!
förlåt att jag gick på din fot SNYFT var inte meningen. Mår dåligt över det. Vet att det gjorde ondare än du visa FÖLÅÅT!Jag förstår ju inet hur du har det men jag försöker och det känns inte kul gumman. Vet inte vad jag kan säga mer än att GE INTE UPP även om det känns så ibland. Men snart blir det bättre, efter regn komer solsken och vi får hoppas det kommer snart. Vincent har iallafall en väldigt stark mamma
Åååh min älskade lilla gumma!
Ingen kan nåsin förstå vad du går igenom men vi alla förstår att de är nåt fruktansvärt tufft!
Men tänk sen när bebisen är ute. Då kommer läkarna kunna fortsätta, när man är gravid kan dom ju knappt titta på en utan att de är rädda att skada barnet.. Du är världens starkste och du har all rätt i världen att må dåligt och inte en jävel ska sucka åt dig, INGEN!!
Snart kommer ni få världens finaste pojk och sen kommer du även att bli bra. Allt kommer bli jätte bra!
Vi åt föresten ytterfilé med stekt lök o champinjoner med potatisgratäng :)
Puss puss
Jag tänker på dig Emelie! Och jag tycker så fruktansvärt synd om dig. Kämpa på så ska du få se att det kommer nog bli lite lättare och bättre när bebisen väl tittat ut. Det finns ju så mycket mer hjälp att få när man inte är gravid! Jag hejjar på dig tjejen, ge inte upp. Snart kommer det du väntat på så länge!
Ta hand om dig! Många kramar från mig och Melvin
Kämpa på!
Jag kan heller inte riktigt förstå. Men det jag kan förstå och ser är en stark tjej. För det är du! Och du kommer klara av detta galant.
Kämpa på!
Jag kan heller inte riktigt förstå. Men det jag kan förstå och ser är en stark tjej. För det är du! Och du kommer klara av detta.
