Allmänt Bechterews sjukdom beror på inflammation, framförallt i muskelfästen och leder. Man får ont, blir trött och stel. Smärtan kommer och går i perioder, oftast tätare i början. Orsaken till sjukdomen är okänd men risken att få den ökar om man har en nära släkting med Bechterews sjukdom.
Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Oftast blir man sjuk innan man fyllt 40 år. Sjukdomen kan inte botas, men med behandling kan den lindras och hejdas. | |
Symtom Det är vanligt att man - får ont i nedre delen av ryggen och i skinkorna
- är ovanligt trött
- känner sig allmänt sjuk, tappar matlusten och går ner i vikt, har feber eller mår illa.
Man kan också få inflammation i bäckenet, höfterna, axlarna och käklederna. Ibland kan även ögonen bli inflammerade och då blir de bland annat röda, gör ont och synen bli dimmig. | |
Behandling När man får Bechterews sjukdom är det viktigt att snabbt komma igång med behandling. Att röra sig och motionera varje dag hjälper mot smärtan och stelheten. Massage och varma bad brukar också hjälpa.
Ofta får man gå i sjukgymnastik och få olika mediciner som hjälper mot smärtan och inflammationen. Om man har stora besvär är det vanligt att man får kortisonsprutor i leden för att undvika skador. Är sjukdomen så svår att en led har skadats kan den behöva bytas ut genom en operation. |
Inflammation i muskler och leder
Bechterews sjukdom är en kronisk inflammationssjukdom. Inflammationen drabbar olika vävnader som ledband, muskelfästen och leder. Det vanligaste är att man får Bechterews sjukdom i ryggraden. Då sitter inflammationen framför allt i de längsgående ledbanden men kan också sitta i de små lederna mellan kotorna.
Sjukdomen börjar ofta med en smygande värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna, särskilt på morgonen. Efter något år med sjukdomen blir värken mer ihållande och i sena stadier av sjukdomen kan de inflammerade vävnaderna ombildas till ben. Det kan leda till stelhet och långvarig smärta.
Det går inte att bota sjukdomen, men smärtan och stelheten kan både lindras och förhindras med hjälp av mediciner och fysisk träning, särskilt i ett tidigt skede av sjukdomen. Därför är det viktigt att man får diagnosen så tidigt som möjligt.
Andra namn för Bechterews sjukdom är pelvospondylit och ankyloserande spondylit.
Bechterews sjukdom tillhör en grupp av de reumatiska sjukdomarna, spondartriterna, som drabbar leder och muskelfästen. Till spondartritgruppens sjukdomar räknas bland annat Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, och ledsjukdomar som är förknippade med inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel Crohns sjukdom och reaktiv artrit
| | Bechterews sjukdom / Symtom och diagnos Reviderad: 2008-03-05 | Ont i ryggen och skinkorna Sjukdomen börjar ofta med en smygande, dov värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna under flera veckor, och ibland månader. Många gånger byter smärtan plats mellan höger och vänster skinka. Det kan vara svårt att avgöra exakt var smärtan sitter.
Smärtan blir värre när man hostar, nyser eller plötsligt böjer eller vrider ryggen. Den blir också värre om man inte rör sig. Det kan till exempel vara svårt att sitta eller ligga länge. Därför har man oftast mest ont på natten och på morgonen. Man kan ha så ont att man inte kan kliva ur sängen förrän på eftermiddagen.
Man kan också känna sig ovanligt trött. Att ha ont på natten gör att man sover dåligt, får en störd sömnrytm och blir trött. Men tröttheten beror också på att man har en pågående inflammation i kroppen.
En del som får Bechterews sjukdom kan också känna sig allmänt sjuka. Man kan tappa matlusten, gå ner lite i vikt, må illa eller ha låg feber. Sådana allmänna symtom är speciellt vanliga vid barnformen av Bechterews sjukdom. | | Bechterews sjukdom går i skov Ibland är inflammationen mer aktiv och ibland är den mer lugn. När inflammationen är aktiv säger man att man har ett skov. Immunförsvaret som deltar i inflammationen regleras av både drivande och bromsande ämnen och celler. I vissa skeden är de drivande ämnena starkare än de bromsande och i andra skeden är det tvärtom.
Svängningarna mellan drivande och bromsande ämnen och celler kan förklara skoven. Det är ofta tätare mellan skoven under den första tiden man är sjuk. | | Inflammation i muskelfästen Oftast inflammeras muskelfästen, det vill säga de ställen där musklernas senor fäster till skelettet. Men ligament och benhinnor kan också bli inflammerade.
Inflammationen i muskelfästena kan göra att det känns ömt nära lederna. Platser som ofta drabbas är fogarna mellan revbenen och bröstbenet, ryggkotornas taggutskott, höftbenskammen, den stora lårbensknölen, sittbensknölen, fotknölarna, framsidan på skenbenet, akillessenefästet och fästet för bindvävsplattan under fotsulan. Inflammation i muskelfästena kallas på fackspråk för entesit.
Efter ett skov, när inflammationen läker, kan vävnaderna som varit inflammerade ombildas till ben. Då blir de stela och lederna blir svåra att böja. Stelheten går inte tillbaka, utan är permanent.
I svåra fall kan det göra att man får svårare att andas, svårt att klä på sig och svårt att sköta den intima hygienen. | | Inflammation i lederna Det är också vanligt att lederna är inflammerade. Då kan både ledkapslar och senskidor svullna och man får ont.
En del av de inflammatoriska ämnena som bildas av de vita blodkroppar fräter sönder brosket som klär ledytorna. När brosket är förstört gnids ben mot ben i leden och det gör mycket ont. När det gör ont drar musklerna ihop sig, och senorna som omger leden drar på ett felaktigt sätt. Samtidigt bryts brosket ner, och leden blir sned och man får en felställning som ger ännu mer smärta. Man kan också få muskelspasmer.
Flera leder kan bli inflammerade, bland annat - bäckenlederna
- ryggraden
- höfterna, axlarna och knäna
- käklederna.
Man kan också få inflammation i andra organ i kroppen, till exempel i ögonen eller i kroppspulsådern. |
|
.
HLA-B27
Nio av tio personer som har Bechterews sjukdom har arvsanlag, gener, för en speciell vävnadstyp som kallas för HLA-B27.
Det innebär att de flesta av kroppens celler bär en liten proteinmolekyl på ytan, HLA-B27, som bland annat är viktig för kroppens försvar mot virus. Av någon anledning verkar den också ha med Bechterews sjukdom att göra, men det är inte känt på vilket sätt. Det betyder däremot inte att alla som har denna vävnadstyp kommer att bli sjuka.
Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har HLA-B27, men bara fem procent av dessa personer kommer att få Bechterews sjukdom. Därför kan man inte testa sig för HLA-B27 i syfte att ta reda på om man kommer att få sjukdomen eller inte.
