Vad är reumatiska sjukdomar?

I modern tid har begreppet vidgats. Det som från början omfattade endast ett par diagnoser har nu blivit en sjukdomsgrupp på nära hundra olika sjukdomar. Idag har uppskattningsvis minst en miljon svenskar någon reumatisk sjukdom.

Reumatism, eller reumatiska sjukdomar, drabbar i huvudsak rörelseapparaten, det vill säga leder, muskler och skelett. Men det är inte hela sanningen. Reumatism kan drabba allt ifrån de allra minsta kärlen i ögonen till kroppens största leder och livsviktiga organ. Sjukdomarna kan vara livshotande eller lika banala som en vanlig förkylning. Det är med andra ord inte lätt att under ett samlande namn förklara vad reumatism egentligen är.

De flesta reumatiska sjukdomar är inflammatoriska. Det betyder att en inflammation uppkommit, antingen spontant eller till följd av till exempel en skada eller infektion, och orsakar problem. Men det finns också reumatiska tillstånd där man inte kan hitta någon inflammation utan symptomen beror på andra mekanismer.

De reumatiska sjukdomarna är indelade i ett antal grupper utefter symptom eller sjukdomsmekanism. De sjukdomar som liknar varandra mest hamnar i samma grupp.

Inflammation

Som tidigare nämnts är de flesta reumatiska sjukdomarna inflammatoriska. Vad innebär då en inflammation?

Inflammation kommer från latinets inflammare som betyder "tända eld på". Ett ganska målande ord som beskriver den hettande, röda svullnad som kännetecknar ett inflammerat område. Inflammation gör ont och är besvärlig men är - faktiskt - en skyddsmekanism från kroppens sida.

Inflammationen är kroppens reaktion för att försöka reparera en skada. Skadan kan vara orsakad av en infektion, stark värme eller kyla, kemiska ämnen, strålning eller vanliga sår. När vävnaden skadas så börjar den signalera till resten av kroppen vad som hänt. De ämnen som överför signalerna heter cytokiner. Signalerna kallar till sig kroppens immunförsvarsceller, de vita blodkropparna. En stor del av de vita blodkropparna har till uppgift att äta upp främmande ämnen och skadad vävnad, andra har till uppgift att meddela andra vita blodkroppar att komma till platsen för angreppet. En tredje typ bildar så kallade antikroppar (immunoglobuliner). Det är en sorts proteiner som har en yta där alla tänkbara inkräktare kan fastna för att sedan bli angripna av resten av immunförsvaret.

Tecken på inflammation är smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt funktion. Rodnaden och värmen beror på att mer blod strömmar till skadeplatsen. Svullnaden är en följd av att vätska samlar sig i området. Smärtan uppstår från nervtrådar, så kallade smärtreceptorer, när vävnaden skadas. Tecken på inflammation kan finnas i olika grad och alla behöver inte finnas med för att det pågår en inflammation. Beteckningen -it i slutet av ett ord betyder inflammation, till exempel artrit.

Autoimmuna sjukdomar

När man fått klart för sig vad inflammation är, blir nästa steg att förstå varför kroppen ibland startar inflammation trots att det inte finns någon skada att reparera. Detta är fallet vid många av de reumatiska sjukdomarna och kallas för autoimmunitet (autos är grekiska och betyder själv). Immunförsvaret, de vita blodkropparna, har fått för sig att kroppens egna celler och vävnader är främmande och därför ska förgöras. Antingen sker det genom direktattacker på de kroppsegna cellerna eller så bildas antikroppar som riktas mot cellerna. När antikroppar bildas mot kroppsegna celler kallas antikropparna för autoantikroppar.

Frågan är vad det är som sätter igång immunförsvaret att börja angripa den egna kroppen. En möjlig förklaring kan vara att kroppens celler har ämnen på sin yta som liknar ämnen som finns på ytan av till exempel bakterier eller virus. Kroppen tar då fel och attackerar också det kroppsegna.