Blev det innan nane-tajm!
Vincents napp i flarran är alldeles för stort.. det rinner i giporna och han fick i sig 120 på typ 3 minuter så får köpa en napp för 0mån+ istället. Stackarn, hoppas han inte får ont i magen!!!

Kände mig öm i kroppen och tog tempem, hade 38.5 !! Slutade med panodilen för ca en vecka sedan för dom va slut på recepetet (lite starkare än vanliga och långtidsverkande) så nu kommer väl sån skit. Har iinte kunnat få feber ju pga regelbunden användning och den här sjukdomen gör ju immunförsvaret kasst = mycket feber o skit.
Så måste börja med dom så snart som möjligt. Man får inte ha feber när man ska opereras heller.

Min älskling blev sååå himla pöt i sin nya pyjamas *Smälter* ... Nu ligger jag i sängen och ska sätta på "Sanningens ögonblick" på weben :-) Sååå roligt program!
Nattinatt

Har skrivit ner lite punkter om min vardag, ska prata med min handläggare på F-kasan iövermorgon för att jag är berättigad lite mer ersättningar än vad jag har.
Om hur min vardag i det stora hela sett ut sedan augusti :

1 . Har inte kunnat uföra dagliga sysslor såsom dammsugning, handling, ärenden ute på stan, ta mig till sjukgymnast eller leva ett "drädligt liv." (Utan hjälp)

2. Ibland kan inte sköta mig själv och med det menar jag: ta mig i badkaret eftersom jag inte har dusch(kan inte lyfta mitt ben över karet) så då får min sambo lyfta mig i badkaret.
Det blir mycket skrik, gap och tårar.

3. Matlagning:  Ibland fått släpat mg ut till köket med kryckor eller blivit bärd, tagit en halvtimma ungefär.

4. Jag kommer få toahöjning, griptång, förhöjd säng och en sittdyna.

Har även fått hjälp att komma upp i lägenheten i perioder. Det har gjort för ont med allt "guppande" som blir när man blir bärd, så dom (magnus o pappa) fick bära ner en stol till mig som jag fick sätta mig på ifrån bilen med stöd åt fötterna lite bakom  stolen så fötterna i princip "satt fast" utan att det rörde sig o guppade, och fick bära upp mig med stolen till lägenheten.

Detta resulterar

Jag vill va självständig, jag har inte haft färdtjänst (utan väntat på sambon kommit hem) och det har gjort mig deprimerad och detta har jag gjort att jag inte viljat leva.
Jag har fruktansvärt ont, jag går på morfin, jag har inte kunnat röra mig, är handikappad och stilla sittande mesta dels av tiden.

Jag får ibland ligga i sängen med smärtsamma plågor som är outhärdliga
då får min svärmor och vänner får komma hit på dagarna och hjälpa mig med vincent för min sambo måste jobba för annars har vi inte råd med allt som behövs.
Vi har dyr hyra på ett fint område .. vi måste bo här för det är det enda stället med hiss
så jag kommer ut och in ur lägeneten.

Vi är en familj på 3 st  och vi måste tänka långsiktigt, vi flyttade hit från ett annat område för det fanns inget annat med hiss. I vår gamla lägenhet som vi flyttade från fick min sambo bära mig upp för 3 trappor (när jag var "så bra" annars stolen) när jag skulle till läkare och sjukgymnast, resten av tiden fick
jag mestadels sitta inne.
Min sambo får ta ledigt från sitt jobb för att köra mig till olika saker för jag inte fått tillfällig färdtjänstkort.

Det har varit ett helvete, har inte kommit upp ur sängen utan hjälp (tagit en timma ungefär)
har inte kunnat leva ett vanligt liv pga min höftled.
Innan detta blev "värre" :
När jag jobbade kunde jag inte ofta cykla eller åka buss dit utan mig sambo fick köra mig och jag fick halta mig fram genom korridorerna, mina kollegor bad mig gå hem varje dag för jag hade ont och kämpade, fick sjukskriva mig 5/7 dagar i veckan, och han fick komma o hämta mig och bära mig efter arbetspassen för min höft var förstörd, darrade, kraampade och smärtadeoerhört efter en hel dags gående (haltande) på jobbet.

------------------

Ja borde ju få ersättning för detta helvetet, även retroaktivt, eftersom jag inte fått någon hjälp från någonstans förutom
NU, nu börjar de engagera sig lite för min mamma varit med rytit på dom & hjälpt till.
Man kan inte bli sjuk som ung för de skrattar åt en i samhället och tror inte det är så värst farligt. (För man är ju ung?)
För jävligt!!!