Hej!!!
Jag blev igår kväll u n i v e r s u ms  lyckligaste tjej :-)
Jag kan inte förklara med ord hur glad jag är. Det finns ett slut på eländet, äntligen finns ljusningen här.

Som ni förstår så kom ortopeden in på mitt rum igår för vi skulle disskutera. Tar det från början:
Han hade med sig röntgenbilderna. Min reumatiska sjukdom = Becherews (ryggsjukdom, ledinflammatorisk sjukdom) har länge gjort så att jag haft kronisk inflammation i höften som gjort att allt brosk hade försvunnit (=artros, som blivit av becherew'sen).. så nu ligger det ben mot ben.
Finns inget man kan göra åt det alls, inga mediciner, kortison, antiinflammatioriska mediciner kan göra det bra så det fanns bara operation som lösning - Jag blev väldigt glad för det.. de jag träffat där inne säger att man blir HELT smärtfri efter bara några dagar (!) Man kan leva ett helt vanligt liv sen. Nackdelen är ju att en höftprotes håller i ca 10-20 år.
MEN det struntar jag i, då har man iallafall fått så många år som är bra, allt är ju bättre än nu och då får jag ju operera om det igen.
Kommer inte kunna gå ut och springa o sådär, kunde få jogga till bussen  sa han men jag äär ju ingen stor-löpare längre iallafall, man får inte lyfta upp benet o dra det ut åt sidan för då kan den nya höft-kulan hoppa ur led och man ska helst inte sitta på knä utan ha benet bakåt för det är inte bra att ha höften i 90 grader.
Annars kan man leva som vanligt. Får instruktioner på "inför operatons-samtalet" vad man får göra och inte.
Men jag kommer kunna bada på somrarna utan att oroa mig att jag blivit kall och inte kan gå dagen efter, jag kommer inte få några mer "skov" (att man blir dålig då och då) och jag kommer inte behöva äta några mediciner.
Förutom en biologisk medicin som läkaren ska sätta in som man får komma in o få i dropp, så att man förebygger att andra leder ska drabbas oc h det gör man ju allt för att slippa!!! Denna sjukdomen gör att immunförsvaret är aggresivt eller va det nu var..
Har ju början till bechterws sjukdom (visade förändringar på ryggen på röntgen + att bäckenet var inflammerat ) och det är ju en ryggsjukdom så därför är det bra att jag får en biologisk medicin.
Har ju drabbat höften än så länge så skönt om man slipper fler ställen sedan.

Kommer krävas väldig intensiv träning efteråt, alla leder är förkortade pga att man inte rört sig och kroppen har ställt sig i felläge. Ena höften står uppåt osv men jag tror endel fixar sig av sig själv under operationen.
Men blir man helt smärtfri är det ju inga bekymmer att träna.

Ska till honom på samtal inför operation om 3 veckor o sedan skulle de inte dröja mer än nån vecka och så blir det operation. Sen kan jag börja LEVA igen, min familj kan bli lycklig!
Jag kan leka med Vincent och vara en glad mamma och människa igen - Jag är väldigt glad och postiviv annars och det ska bli skönt att slippa gnälla, slippa sitta här och kunna ha miljoner bollar i luften.
Jag kommer inte behöva vara sjukskriven resten av mitt liv, jag kan jobba som tusan, skaffa en bra utbildning
och det bästa av allt...... skaffa fler barn!!! Kommer ju inte ha ont mer :-)
JIHUUUUUUU jag och magnus är så lyckliga, vi trodde aldrig det fanns ett slut på eländet.
Har skrivit ut mig från sjukan tills operationsdagen. Ska träna hemma tills dess som FAN, ju mer man kan träna desto mindre slipper man träna
efter operationen och desto mer lyckad bli den.

KANSKE INTE BEHÖVER SITTA I SOFFAN HELA DAGARNA MER... INTE I SÅ MÅNGA VECKOR TILL KANSKE
JIHUUUUUUU

Höftledsartros (höftledsförslitning)
Höftledsartros, som ibland också kallas höftledsförslitning, är när  brosket i lederna försvagas och försvinner. I samband med det är det vanligt ledkapseln blir inflammerad. Du kan inte själv påverka förslitningen, men väl förebygga smärtan genom träning. Behandlingen kan också omfatta läkemedel, akupunktur och att få en ny höftled inopererad. Kontakta husläkare om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Ett friskt ledbrosk är fast och fjädrande. Det ger stadga och fungerar som en glidyta för leden. När man blir äldre tunnas ledbrosken ut. Det är normalt.

I alla leder möts två ben. De delar av benen som möts är klädda med brosk. Vid höftledsförslitning, höftartros, förändras brosket. Det blir matt och ojämnt, ibland med djupa sprickor. Det tunnas ut och fjädrar sämre när du belastar leden.

Till slut försvinner brosket helt och benändarna kommer i direkt kontakt med varandra. I samband med ledförslitning är det vanligt att ledkapseln som omger leden inflammeras. Du får ont och blir stel i höften.

Det är fortfarande till största delen okänt vad höftledsförslitning beror på. Det finns en viss koppling till ärftlighet. Men däremot verkar det ha mindre betydelse hur mycket leden har ansträngts.

Risken för höftledsförslitning ökar om du:

• Är överviktig.
• Tdigare har brutit höftleden.
• Tidigare haft en infektion i leden.

Höftledsförslitning är något vanligare bland kvinnor än bland män. Risken att drabbas blir större ju äldre du blir. Av 100 personer över 55 år har ungefär tre personer slitna höfter.

Symtom

Höftledsförslitning kan utvecklas under många år innan du märker något. I början är det en smärta som känns mest när du börjar röra dig. Leden känns stel och gör lite ont när du reser dig. Det går över när du rört på dig en stund. Med åren ökar smärtan och stelheten och du kan få värk även när du vilar.

De vanligaste symtomen för höftledsförslitning är:

• Att du har så kallad startsmärta.
• Att du har ont när du står eller går.
• Att du har en stel höftled eller att stelheten ökar gradvis.
• Att du har värk på natten och när du vilar. Det är tecken på en långt gången höftledsförslitning och kan vara mycket plågsamt och stör sömnen.

Smärtan sitter ofta kring höftens fram- och utsida och strålar ner mot ljumsken, där själva höftleden sitter. En del tycker att smärtan sitter runt sätet. En del känner smärta på lårets fram-och utsida och ofta strålar den till knäet. Du haltar, får svårt att gå och behöver käpp eller andra gånghjälpmedel.

All smärta kring höften är inte höftledsförslitning. Smärtan kan bero på en ryggsjukdom, en förträngning i bäckenets blodkärl eller på att höftens muskelfästen är inflammerade.

Reumatoid artrit (RA), ledgångsreumatism, kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder. Inflammationen har stark förmåga att bryta ned brosk, intilliggande ben, senor och artärer. Även ögon, hud och andra organ kan bli attackerade. Orsaken är något oklar, men verkar vara multifaktoriell. I Sverige har knappt 1% RA, och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. RA debuterar ofta som en inflammation i flera leder. Inflammationen är ofta symmetrisk, vilket innebär att till exempel höger och vänster fot drabbas likadant. RA kan även drabba andra delar av kroppen än lederna. Lederna får ofta felställningar. Sjukdomen går ofta i skov. Den drabbade kan vara bra ett tag, innan sjukdomen sätter fart igen.

Att få en ny höftled

Operationen innebär att man ersätter den sjuka höftleden med en konstgjord, där ledkulan är gjord i metall och ledskålen är gjord i plast. Denna operation är 1900-talets största landvinning inom ortopedin. Ingreppet är troligen ett av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva som någonsin har introducerats inom medicinen.

95 procent av patienterna som opereras blir fria från smärta och värk. Social isolering bryts, påfrestningarna på patientens familj och omgivning upphör. Patienten får ett normalt liv.

----

Och ännu mer fakta :-) :

Konstgjord höftled

 

Denna information får du när du blir uppsatt för höftplastikoperation. Någon gång mellan nu och operationsdagen kommer du och anhöriga att kallas till ett informationsmöte. Då får du träffa personalen på Ortopedkliniken - sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut - och får möjlighet att ställa eventuella frågor du har inför operationen.

Höftleden
Höftleden består av en i det närmaste helt rund kula - ledhuvud, som ledar mot en ledpanna i bäckenet. Leden innesluts av en ledkapsel som innehåller ledvätska. Ledytorna - ledhuvud och ledpanna - består av brosk.

Nedslitning av höftledens broskytor leder till besvär av olika slag. Förslitning av en led kallas artros. I de flesta fall kan man inte ange någon bestämd orsak till artrosen. I några fall är den en följd av en skada som tidigare drabbat höftleden, t ex brott på lårbenshalsen, brott på bäckenben och ledpanna eller en infektion i höftleden. Reumatisk ledvärk - reumatoid artrit - kan också genom angrepp på ledhinna och brosk ge ledbesvär.

Protesen
Du ska få en ersättning av den slitna leden i form av en totalprotes. Den består av en höftkula i metall som ledar mot en ledpanna av hård plast.

Bägge protesdelarna fästs med bencement, en blandning av plastpulver och vätska, som blandas till en deg och stelnar på cirka 10 minuter.

Det man kan vinna med en protesoperation är i de flesta fall frihet eller åtminstone betydande lättnad vad gäller vilovärk och belastningssmärtor. Däremot kan man inte säkert lova att rörligheten ökar.

Man bör i regel inte återgå till tungt kroppsarbete efter operationen.

Inför operationen
Via brev, telefonsamtal eller besök på sjukhuset har du fått en tid för inläggning.
Om du någonstans på eller i kroppen har en sårbildning eller infektion - t ex skrubbsår, bölder, blåskatarr - kan operationen inte genomföras på grund av den ökade infektionsrisken. Kontrollera detta inför operationen.

Ta kontakt med din distriktsarbetsterapeut för utprovning av hjälpmedel du behöver efter operationen.

Sjukhusvistelsen
Du får komma in till sjukhuset dagen före operationen.

Tag med: Toalettartiklar, rakapparat, dina mediciner i originalförpackning, ett par stadiga skor  - viktigt när du börjar gångträna efter operationen. Tag också med de hjälpmedel du fått av din distriktsarbetsterapeut.

Vad som händer under inskrivningsdagen
Du får gå till laboratoriet och ta blodprover.
Du får gå till medicinmottagningen och ta EKG på hjärtat.
Du får gå till röntgenavdelningen och röntga höften och ibland lungorna.
Du får träffa arbetsterapeut och sjukgymnast.
Din läkare och din sjuksköterska skriver in dig och gör en allmän undersökning.
Du får träffa narkosläkare och den läkare som ska operera.
Du ska duscha och tvätta dig i en speciell bakteriedödande tvål som heter Hibiscrub.
Du får äta fram till kl 24:00 och dricka fram till 2 timmar före operationen.

Operationsdagen
Ny dusch i Hibiscrub.
Du får en kateter insatt i urinblåsan.
Du får antibiotika i dropp på operationsavdelningen.
Operationen tar mellan 1-2 timmar och görs i narkos eller i ryggbedövning.  Ryggbedövningen innebär att man sprutar bedövningsvätska runt nerverna i ländryggen. Nedre kroppshalvan blir då bedövad och denna bedövning kan man vidmakthålla efter själva operationen för att slippa smärtorna. Man är alltså inte sövd men får lugnande medicin som gör att man kan vara ganska dåsig.

Ibland behöver man blodtransfusion i samband med operationen. Allt blod testas numera så att risk för smitta med t ex HIV-virus inte föreligger.

Det finns även möjligheter att lämna eget blod. Du får då cirka fem veckor före operationen gå till laboratoriet och tappas i tre omgångar.

Så snart du vaknat efter operationen och bedövningen har släppt, ska du trampa upp och ned med fötterna för att öka blodcirkulationen och minska risken för blodpropp. Trampa 20 gånger varje vaken timme de första dagarna.

Dagen efter operationen
Du får börja äta och dricka. Du får komma upp och stå på benen och eventuellt gå några steg. Första gången kan det vara litet "snurrigt" men det är normalt och blir bättre för varje gång du är uppe. Du får naturligtvis hjälp av personalen och får använda ett gåbord som stöd. Några dagar efter operationen röntgas höften. Duscha får du göra dag4 efter operationen.

Sjukhusvistelsen brukar bli cirka 4 dagar, beroende på hur snabbt träningen går. Vid utskrivningen ska du kunna gå med kryckor eller rollator och även klara av att gå i trappa.

Under tiden på sjukhuset får du kontakt med sjukgymnast som instruerar dig hur du ska gå - med gånghjälpmedel - samt hur du ska träna - hemträningsprogram.

Du får också träffa arbetsterapeut som instruerar dig i användningen av de hjälpmedel du behöver. Dessa ska du ha ordnat med innan inläggningen.

På avdelningen finns även kurator att tillgå som kan hjälpa till med frågor som rör exempelvis hemtjänst m m.

Om du tror att du behöver extra hemhjälp när du kommer hem efter operationen är det bra om du kontaktar hemtjänsten redan innan du läggs in!

Att tänka på efter höftplastikoperationen
Har du en konstgjord led måste du vara särskilt aktsam om du får en bakterieinfektion, t ex urinvägsinfektion eller böld.

En allvarlig komplikation till protesoperationen är en s k djup infektion. Den yttrar sig som värk, belastningssmärta och förhöjd sänka och kan ge sig till känna flera år efter operationen.

Ska du genomgå någon annan operation bör du meddela din läkare eller tandläkare att du har en höftprotes. 

De närmaste månaderna efter operationen kan du ha en del känningar från den opererade höften och även smärtor då du tar ut vissa rörelser, dessa kan kvarstå ganska länge. Nästan alltid har man en stelhetskänsla och ibland en liten smärtkänsla när man suttit eller legat stilla och börjar röra på sig.

Efter operationen kan benet kännas längre än tidigare. Ibland måste man kompensera detta med en klackförhöjning på skon av något slag. Detta bestäms som regel vid uppföljningen efter operationen.

Du kommer att följas upp 3 månader efter operationen vid en telefontid eller till dispensärmottagningen, d v s ett mottagningsbesök hos sjuksköterska och sjukgymnast.

Tänk på att:
Inte böja för mycket i höften:
Plocka inte upp något från golvet - använd griptång.
Ta på strumpor med strumppådragare.
Sitt inte i djupa fåtöljer och soffor - använd sittdyna.
Luta dig inte framåt när du sitter.
Sträck fram det opererade benet när du ska sätta dig/ställa dig upp.
Gå med ett steg i taget i trappa - uppför med det icke opererade benet först, nedför med det opererade benet först.

Bilkörning är inte lämpligt under den första tiden på grund av att man inte har full kontroll över benet. Rådgör med din läkare vid utskrivning och återbesök.

Följ dessa råd minst två månader eller till återbesöket.