" Tyvärr är det fortfarande så i detta avlånga land att när två fria och jämställda individer flyttar ihop och bildar familj så är det till 99 % kvinnan som förlorar - hon får MER jobb (för hon tar det mesta av hemjobbet) och MINDRE egen fritid.

Nåväl, i början är det inte så stor skillnad eftersom hemmet fortfarande är ganska litet och det är bara två personers skit som måste tas om hand. Och det är ganska kul att inreda och planera tillsammans...

Sen kommer första barnet. Hon stannar hemma (för hon ska ju amma och så.. dessutom är ju mamman det viktigaste personen för babyn det vet ju alla). När hon nu är hemma och han jobbar så är det inte mer än rättvist att hon gör det mesta hemarbetet: lagar mat, städar, fixar tvätten, sköter barnet. Han jobbar ju o drar in stålar, och dessutom är han trött efter jobbet så det är inte mer än rätt att hon gör lite mer hemma, visst är det så! Och han byter faktiskt däck på bilen två gånger om året - så det är ju inte mer än rätt att hon tar i lite mer inom hemmets fyra väggar eller hur?

Efter mammaledigheten (jo, så brukar den kallas fortfarande för det är en försvinnande liten minoritet män som tar ut FÖRÄLDRAledighet) jobbar hon igen. Neeej.. inte heltid, för barnet ska ju inte behöva vara så långa dagar på dagis, det är inte bra. Och hon tjänar ju mindre än han (han gjorde ju karriär medans hon var mammaledig) så lilla familjen förlorar mindre än om han skulle gå ner i tid. Då är det inte mer än rätt att hon lagar mat, diskar, tvättar och städar plus engagerar sig i barnets uppfostran lite mer än han. Och jovisst, han än ännu mer trött efter jobb och övertid än förut - för jobbet har ju blivit lite mer krävande än det var förr. Så han måste också få gå ut med polarna lite då o då. Det är ju bara helt naturligt. Ibland "hjälper han till" med barnen och hushållet, och ojsan så duktig han är (tycker alla inklusive han själv).

Sen är ju så att eftersom han tjänar rätt så mycket mer än hon vid det här laget så är det bara rättvist att han får njuta av frukterna av sitt flit... faktiskt. Hade hon haft samma begåvning som han så hade hon faktiskt kunnat tjäna lika bra! För var och en efter förtjänst, i den här relationen är vi jämställda så därför betalar var och en för sig, här delas det 50/50. Om hon nu råkar ha en usel lön så behöver väl inte han straffas för det?

Fast... vad hände med det jämställda fria paret? Hon har blivit lite grinig måste erkännas. Man kan ju undra varför. "