Jag tycker absolut inte man ska stressa bort Spjälsängen om det inte behövs. Hur ofta har man spjälsängsbarn i sitt liv liksom...? Vincent har sovit såå bra i sin spjälsäng sedan han föddes, och det har inte funnits en anledning i världen att stressa bort den. Han har inte försökt klättra ur eller dyligt heller. Men nu den senaste veckan så har han velat komma i där oftare & oftare och mysa. Då står han där inne och gormar framför sängen och vill att jag ska lyfta i honom så han kan lägga sig under täcket med nappen och läsa bok ! Då tänkte vi att det kan va dags att iallafall pröva att ta bort spjälorna.. Vilken mallig kille vi fick här hemma då !:-) Vi har liksom tänkt att vi haft det såå skönt i alla tider (Sedan han föddes). Bara lagt ned honom, han har inte kommit nån vart och han har somnat. Nu vet vi liksom inte hur det blir, men jag antar att man får ge det lite tid. Allra helst dagtid när det är förmiddags-nap som gäller. Då känns det som han kommer springa upp hela tiden och absolut inte komma till ro. Men det är väl bara att gå och lägga tillbaka honom och hålla på så, tills han vänjer sig. Hade velat köpt nåt "ramla-ur-skydd" till huvudändan som det är på växa-sängarna typ. Nån som vet om det går att köpa till? (Väntar med en växa-säng tills bebin nr 2 blir ett halvår och tar över spjälisen). . Har iallafall bäddat upp där inne under sängen med massa täcken nu för jag antar att han kommer ramla ur inatt så som han rör sig i sömnen. Tur det är typ 10 cm till golvet bara. Hihi.
Vi har precis lagt honom för natten nu och han ligger fortfarande kvar där inne tyst. Wish us good luck ! Tiderna förändras! :-)