Hade en tid igår på Spenshult (Reumatiker-sjukhuset) - Det är nu 2 år sedan jag fick min höftprotes så det var dags för en ny röntgen och ett återbesök med min OperationsLäkare.

Vince skulle till Dagis och Magnus tog ledig så vi åkte dit tsm med Eddie!! En resa på 14 mil bara dit :)
Det väckte väldigt starka känslor hos mig att komma tillbaka dit. Det var överlägset den värsta perioden i mitt liv . Ser ut som ett "internat" mitt ute i skogen, ute i ingenstans. Men sjukligt vackert. Det är bäckar som forsar runtomkring, skogar, småhus och växthus.

Vi knallade först bort till Röntgenavdelningen.. Jag blev mkt väl mottagen. Dom hade väntat på mig, och var väldigt glada att se mig (Jag var mkt omtalad där borta.  Pga jag var så ung, när jag var gravid & invalid samtidigt, när jag fick en höftprotes med en 3 månaders bebis). . . Dom frågade ut mig om hela mitt liv och tyckte jag såg såå fräsch ut. Det var ju kul att höra.. Hihi=)

Denna gången var den inga konstigheter att komma upp på röntgenbritsen.. Jag slängde upp benet alldeles stolt för att visa upp dom.."-Ojojoj. Blivande gymnast eller?", frågade dom. Hahaha, inte riktigt kanske men vem vet;)

Så tog dom ett par bilder och skickade över till läkaren. Vi hade en halvtimma kvar innan tiden till läkaren.. Så vi gick ut i den vackra naturen och promenerade lite. Jag har aldrig kunnat gå när jag har varit där innan så det var så skönt att få kunna göra det. Jag mindes nämligen hur avundsjuk ja var på de äldre 70+arna som kunde vara ute och spatsera dagarna i enda och inte jag!!

11.30 hade jag tog hos min underbara Christer Olsson. Han blev också så glad och se mig , tyckte jag såg fräsch ut och väldigt chockad över hur bra jag gick. Det var nog ingen som trodde att det någonsin skulle bli bra när benet stod rakt ut släpandes efter mig med kryckorna eller rullisen och höften som var helt skev. Han trodde inte det, kom det fram sedan.
Där fick du :Þ . . . På hans skärm syndes min röv. (Pinsamt för han är ändå en mkt stilig läkare Hahaha), det var det enda jag tänkte på iallafall. Men det va ju såklart höften den gällde. Var änna nervös när han började prata.

Men han berättade att när en höftprotes börjar släppa så blir det en svart streck runt protesen och runt mitt var det bara vitt.. 3 månader efter operationen så var det helt genomskildigt och nu var det vitt. Så det betyder att protesen har växt fast bra..=)=) Så vi tjötade en stund.. han tog tag i mitt ben på britsen och drog det åt alla håll och frågade om det gjorde ont men det göööör ju inte det... Hihihi. Gjorde bara ont i bäckenet då men det är ju en annan visa;)

Fick en återbesökstid om SEX ÅR. Fatta att jag kommer va frisk i 6 år utan att springa dit..Går ju såklart till min mottagning om mediciner osv och om jag får ont i ryggen o så men inte om den förbannade äckliga höftens skull. Skulle jag få ont där ska jag givetvis dit direkt. För det ska aldrig göra ont i en höftprotes för då är något fel!!

EN VÄLDIGT HÅRD TID I MITT LIV.
FÖR TVÅ ÅR SEDAN.