Citodonen har varit slut hela dagen. Därför har det varit ännu värre idag.Inte sitta, inte ligga, inte stå, inte gå -  Reumatism-mottagningen är stängd under helgen och akuten måste ha mina journaler (så jag inte luras... för jag vill ju så gärna knarka lite på Cito nu när jag är höggravid. Det förstår dom väl?!)
I panik ringde jag förlossningen och beklagade mig och då skickade deras läkare recept elektroniskt till mig.
Thank u lord.

Nu är killarna iväg och hämtar. Jag tänker dock inte hålla på att dra ned så mkt som möjligt på medicinen som jag tidigare gjort. Det märks ju att det inte går. Det är inte roligt att ta det, men det är ett måste så jag får faktiskt hålla mig på maxdos för även om jag tar det så är det outhärdliga smärtor. Ingen mening att chansa med lite mindre då... + att jag får börja använda kryckorna igen. Sådär skoj med snö ute. Ska det fortsätta så får Vince gå på dagis om dagarna tills Magnus kommer hem. Kan ju inte ens ta hand om mig själv liksom.

Ska till min Bm på måndag och då ska jag prata ut ordentligt med henne. Det har ju varit jobbigt hela graviditeten men i närheten av detta har det absolut inte varit. Nu är man invalid igen som så många andra gånger i livet och det känns för jäkligt rent ut sagt när man har en liten (snart) 2åring här hemma.

Blir film i sängen nu ikväll med massa Chips och dricka.. Man får tänka positivt och glädjas åt det lilla<3
och hoppas på att medicinerna hjälper såpass att man kan få va smärtfri i liggande stilla läge ialf.
CHIRREEEEEE - Mumssss!