Mjölkstockning (stas)

Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till, så att mjölk stockar sig bakom hindret. Anledningen till att man får mjölkstockning är att man av någon anledning inte kunnat tömma bröstet helt vid ett eller flera amningstillfällen.

Bröstet har mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar täpps till, så att mjölk stockar sig bakom hindret. Körteln fortsätter att producera mjölk bakom hindret, så att bröstet inte kan tömma sig. Mjölkstas och mjölkstockning är inte samma sak - stas i mjölkgångarna leder till mjölkstockning, men man behöver inte ha en stas i mjölkgångarna för att få mjölkstockning. Det kan räcka med ett mekaniskt hinder, som till exempel att man trycker med ett finger på bröstet för att ge barnet fritt för näsan.

Hur får man mjölkstockning/Stas?
Anledningen till att man får mjölkstockning är att man av någon anledning inte kunnat tömma bröstet helt vid ett eller flera amningstillfällen. Orsaker kan vara:

• En BH som sitter åt och klämmer till mjölkgångar.
• Att man med ett finger håller undan bröstet från näsan på barnet för fria andningsvägar under amning.
• Att man blir kall om brösten eller att brösten utsätts för drag.
• Att barnet inte suger med rätt grepp om vårta och vårtgård
• Att man försöker begränsa amningarna i tid eller längd. Kanske har man inte riktigt haft tid att "amma färdigt" på grund av en lite extra stressig dag.

Symtom

*En ömmande knöl i bröstet som kvarstår efter amning.

• Snart uppstår en värmeökning och rodnad på det tilltäppta stället.
• Man får snabbt stigande feber, inte ovanligt med över 40 grader, och stark sjukdomskänsla.

Behandling
Det är viktigt att man tömmer bröstet, det gör man bäst genom att amma ofta.

Håll brösten varma med värmande fetvadd, varma riskuddar, varma handdukar och varm väst eller tröja. Mellan amningstillfällena och strax före amning värmer man extra med en varm dusch eller ett varmt bad. Det går också bra att använda hårfönen och blåsa varmluft på bröstet. Samtidigt skall man försiktigt massera med hela handen och samlade fingrar med strykande rörelser från bröstkorgen in mot bröstvårtan. I duschen kan man massera med en mild tvål och om man värmer med hårfönen kan man ha en tunn tröja på som minskar friktionen.

När man sedan lägger barnet till bröstet kan man med fördel ändra läge på barnet så att det har underkäken mot det ömmande stället på bröstet. Barnet trycker nämligen ut mjölken med underkäke och tunga.

Det är viktigt att barnet har rätt tag om vårta och vårtgård och gapar stort innan man tillåter att det att börja suga.

Amma alltid det ömma bröstet först, då barnet är mest vaket och suger mest effektivt. Täta måltider kan vara nödvändiga tills knölen försvinner.

Förebyggande åtgärder
En lugn och rofylld omgivning är viktig vid amningsstunderna. Be om hjälp för att uppnå detta.

Undvik åtsittande BH eller BH med bygel och sov inte med BH. Använd i stället en handduk och byt ofta om det läcker under natten.

Istället för att hålla undan bröstet med ett finger, vilket kan leda till att man täpper till utgångarna, eller drar vårtan snett så att barnet suger snett, kan man bara flytta ner barnet en liten aning så att det böjer huvudet bakåt och på så sätt får fritt för näsan.

Var noga med att vara varm om brösten.

Om bröstet är mycket spänt inför amning kan det vara svårt för barnet att få grepp om vårtgården. Man kan då behöva handmjölka ut lite så att vårtgården blir mindre spänd.

Var finns hjälp att få?
Behöver man hjälp kan man ringa sin distriktssköterska eller barnmorska. På en del ställen finns det speciella amningsmottagningar att rådfråga.